30 december 2015

Mellandags-Skumpa!

En av årets kanske bästa traditioner är ju såklart våran mellandagsskumpa!
tyvärr har jag lyckats tappa bort mina provningsanteckningar efter allt bubbel, så det blir ett mer bildligt inlägg denna gång

Världen för kvällen bjöd så inledande på en årgångs lektion med tema odlar Chardonnay
med:
David Léclapart L'Apôrtre
2004
2005
2006
2008

Där Frédéric Savart Dame de Coeur 2007
fick flicka emellan och stå som representant för årgången emellan.
Kort om vinerna så är 04 i en skön fas just nu.
05 är yngst i sällskapet med enorm energi.
06 har aningen mer ek occh rostade nötter i frukten hittade vi även mer röda äpplen.
Tillsammans med Savart 07, som förövrigt vann denna flight. så är också
08 fylld med enorm energi men är likaså alldeles för ung just nu.
Det är Savart 07 som står för power, struktur och personlighet i ett, ett helt fantastiskt vin som börjat öppna upp på ett helt fantastiskt vis.


Följande flight skulle bli mer högt och lågt med en
Jérôme Prévost 2006
som andas massvis med stenfrukt, rispat läder, lång och strukturerad fruktkropp uppsmörad med en lätt ekparfym är otroligt snyggt paketerat, en av de bästa Prevost jag testat!

Philipponat Clos de Goisses 2001
Är fortfarande väldigt stängd med en väldigt örtig Cramant-nos, kroppen är mer välstrukturerad med seriösa drag av bakade äpplen och finessrik ostronskal som fräschar upp, ännu piggt och möjligtvis en av de bästa 01or jag testat.

Jacquesson Terres Rouges 2008

Är helt stängd men bjuder på en hård hård mineralstruktur med krossad krita, malet grus och brutal syra utan någon vidare frukt, brutalt ungt och proppat med energi, en stor rosé värt att vänta på !


Nästa flight med betoning på mognad bjöd det på;

Selosse Rosé deg2010
Med mycket mogen koppar-nyans och stor nos, men anmärkningsvärt anonym oxidation gjorde att ingen riktigt hade Selosse på näsan.
Vinet fyller ut gommen precis så magiskt hårt som bara en selosse rosé gör, men vi har en fortfarande bitande ung syra som ännu gör att upplevelsen inte riktigt når hela vägen upp till himlen. Dock är det svårt att böja sig under det hav av kraft med rostade nötter, bakad frukt och smörslungade hallon som vinet bjuder på.
Ett fantastiskt kraftpaket men med ännu ung frukt o syra, så blir ändå detta kvällens vin för mig.

Marie-courtin Éloquence 2010
är ett vin som andas mycket örtigt och har en lätt flora längstmed hela vägen som andas chardonnay med sina sköna frukt-drag av fläderblom och rivet päron, piggt, fräscht men inte något som ger vidare avtryck.
Marie-Courtin Efflorescence 2010
Här andas det direkt pinot på doften med hasselnötter i en snygg harmoni av körsbärspaj och varma krusbär, stramt, fräscht och bra personlighet men man saknar lite tryck bara.

Comtes de champagne 1995
Här bjuds det på flera nivåer större doft fylld med röksvamp, brända mandlar, torkade örter och karamellbakad frukt. i munnen flödar det på med bra kraft, mycket spetsig rök med söt o mogen frukt, men allt hålls ihop på en snyggt och välbalanseratvis, helt klart på toppen av sitt liv nu. Precis som många andra 95or har de precis kommit in i en av sina bästa faser hittills, oron är mer om det går utför efter detta ?


Bonus flaska från herr vintomas som jag alltid älskar med sin filosofi att "Aldrig ha med sig den senaste årgången "
Moet & chandon Coteaux de champenois Saran nature
Jag citerar Tomas "ungefär 70-talet eller äldre"
Mörk och väldigt inbjudande färg med en öppen och helt förförisk nos med bakadpersikopaj som fått mogna lite för länge, nyanser av karamelliserade nötter som precis börjat härskna, murket trä och en källare fylld med champinjoner. I munnen får man en lätt tryck av frukt som ännu inte är helt trött och just de nyanserna vill dra mitt sinne till Savennieres med sin mineralrikedom och rostade mandel-parfym är slående lik just en oxiderad Chenin.
Ja hur som helst kan man diskutera livligheten men helt dött är det inte, men några långlivade viner lyckades Moet inte riktigt med iaf.

11 december 2015

En tolva Musigny tack!

Dehär är en helt ny producent för mig, som min vinlagare insisterade på att jag absolut måste testa.
Sagt och gjort en låda senare och betydligt fattigare plånka är jag beredd o säga att det ändå inte va så dumt beslut.

Arlauds chambolle-musigny är en av producentens enklaste 'instegsviner'.
Överlag görs det mycket mjuka o snygga skapelser ifrån den Morey-saint-denis baserade producent.
Just nu är det 2012 som andas örtigt o rått i glaset. Vinet är livligt med pigg vinbärs syra, diskret mineralitet, mjuk och härlig frukt med betoning på bigarråer, bak i gommen kommer de mjuka och försiktiga tanniner som gör sig tydligt påmind om sin ungdom, dethär var riktigt gott till en bit comté, relativt lätt upplevelse men ändå med bra personlighet i lätt tillgänglig stil,ett superhärligt vardagsvin helt enkelt.
Jag testar även de roligare 1er cru vingårdsvinerna också som kommer i ett senare inlägg